Hälso- och sjukvårdssystemet i Finland

Offentlig hälso- och sjukvård

I Finland ansvarar kommunerna för att ordna och finansiera hälso- och sjukvårdstjänsterna. En kommun kan ordna tjänsterna genom att producera dem själv eller tillsammans med andra kommuner eller genom att köpa dem av privata företag eller organisationer. Vid behov kan vården även köpas utomlands.

Hälsotjänsterna är indelade i primärvården och den specialiserade sjukvården. Tjänsterna inom primärvården produceras vid kommunens hälsovårdscentral.

Den specialiserade sjukvården ordnas vanligtvis vid sjukhus. Kommunerna bildar sjukvårdsdistrikt som ansvarar för att ordna den specialiserade sjukvården inom sitt område. Dessutom hör samkommunerna till fem specialupptagningsområden med universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Kuopio som nav. Den mest krävande vården ges i dessa.

Behandlingen av vissa svåra eller ovanliga sjukdomar har centraliserats på riksnivå till ett sjukhus eller en verksamhetsenhet. Sådana är till exempel behandlingen av medfödda hjärtsjukdomar hos barn (HUCS), organtransplantationer (HUCS), svåra brännskador (HUCS) samt behandling med hyperbar oxygen (TUCS).

I lagen stadgas separat vilka hälso- och sjukvårdstjänster kommunen ska ordna. Inom ramen för lagstiftningen kan kommunerna ändå själva bestämma om tjänsternas omfattning och innehåll och om hur de ordnar tjänsterna. Därför kan det finnas skillnader i tjänsterna i olika kommuner.

Vården av patienten ordnas antingen inom primärvården eller den specialiserade sjukvården, beroende på hur krävande vård patienten behöver. Läkaren bedömer vårdbehovet och remitterar patienten vid behov till den specialiserade sjukvården. Patienten kan inte själv välja om den vård som han eller hon behöver ges inom primärvården eller den specialiserade sjukvården. Patienten kan dock välja vid vilken hälsovårdscentral eller enhet inom den specialiserade sjukvården vården ska ges.

Privat hälso- och sjukvård

De privata hälsovårdstjänsterna kompletterar de kommunala tjänsterna och de producerar en dryg fjärdedel av alla social- och hälsovårdstjänster i Finland. Privata serviceproducenter, med andra ord företag, enskilda näringsidkare, organisationer och stiftelser, kan sälja sina tjänster antingen till kommunerna och samkommunerna eller direkt till klienterna. Privata aktörer tillhandahåller tjänster inom både primärvården och den specialiserade sjukvården. I Finland stöds de privata hälsovårdstjänsterna delvis även med offentliga medel, eftersom FPA betalar ut vårdersättning för vården.

Privata hälso- och sjukvårdsföretag ska ansöka om tillstånd för sin verksamhet hos regionförvaltningsverket i sitt område eller hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).  När en yrkeskunnig person inom hälso- och sjukvården tillhandahåller tjänster som en självständig yrkesutövare krävs inget tillstånd. Självständiga yrkesutövare ska dock anmäla sin verksamhet till regionförvaltningsverket. Legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska ha Valviras tillstånd att utöva yrket.

Organisationer

I Finland finns flera organisationer som producerar social- och hälsovårdstjänster till olika klient- och patientgrupper. Tjänsterna kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården och de kan till exempel ha som syfte att främja folkhälsan eller stöda patienten i dennes kamp med en sjukdom. Kamratstöd och erfarenhetsexpertis är typisk sådan verksamhet som ordnas av organisationer. Verksamheten inom den tredje sektorn är icke-vinstdrivande och ofta baserad på frivillighet.

Takorganisationen för medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdsområdet som bedriver verksamhet i Finland är SOSTE. Information om medborgarorganisationerna inom social- och hälsovårdsområdet finns på SOSTEs webbplats.

Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I Finland indelas yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i legitimerade yrkesutbildade personer och yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Legitimation betyder att personen har avlagt en utbildning som stadgas i lag och förordningar och att hen har beviljats tillstånd att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen. Legitimation beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Informationen om alla legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förs till registret JulkiTerhikki som upprätthålls av Valvira. Registret är offentligt och öppet för allmänheten. I registret kan du kontrollera yrkeskvalifikationen av en person som behandlat dig. I registret finns uppgift om personens födelseår, registreringsnummer och yrkesrättigheter.

Också andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan verka i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. En yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning behöver inte nödvändigtvis Valviras godkännande för att använda yrkesbeteckningen. Till registret JulkiTerhikki förs också uppgifterna om personer som använder skyddad yrkesbeteckning.

Myndigheten ska underrätta myndigheterna i de andra EU-länderna om begränsningar av eller förbud mot en yrkesutbildad persons verksamhet inom hälso- och sjukvården.

Instruktioner för hälso- och sjukvården

I Finland ansvarar social- och hälsovårdsministeriet (SHM) för social- och hälsopolitiken och förbereder lagstiftningen. Ministeriet styr hälso- och sjukvården tillsammans med sina underlydande ämbetsverk och inrättningar. Ämbetsverk som lyder under SHM är följande:

• Institutet för hälsa och välfärd (THL)
• Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea)
• Strålsäkerhetscentralen (STUK)
• Arbetshälsoinstitutet
• Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)